Att ge sin papegoja ”rätt mat” är mycket svårt då det inte finns tillräcklig forskning på vad de äter i sin naturliga miljö. Vissa saker har forskarna kunnat lista ut med tiden, men inte allt. De äter till exempel olika frukter, nötter, skott av växter, blommor, småkryp med mera, men då vi aldrig kommer att ha möjlighet att ge dem deras naturliga föda, får vi i stället på annat sätt försöka se till att de får i sig de näringsämnen, mineraler och vitaminer de behöver.

Det pågår alltid en diskussion om vilken mat man ska ge sin papegoja, och då gäller det framför allt om man ska ge frö eller pellets.

Ger man en frödiet (torra eller grodda) som innehåller begränsat med vitaminer och mineraler, måste man antingen komplettera födan med vitaminer eller ge frukt och grönsaker som innehåller de näringsämnen, mineraler och vitaminer som frön saknar.

Väljer man att komplettera med ett vitaminpreparat måste man tänka på att inte servera det i vattnet då det sker en snabb bakterietillväxt, och vattnet är otjänligt redan efter två timmar.

Om man väljer att komplettera med frukt och grönsaker, hur vet man att papegojan verkligen äter av alla frukter och grönsaker och får i sig nödvändiga vitaminer och mineraler? Ett sätt är att servera olika frukter och grönsaker olika dagar så att fågeln inte kan välja, men vad är det som säger att papegojan äter det man serverar bara för att det bara finns en sorts frukt eller grönsak att välja mellan? Tittar man till exempel på vitamin B₂ finns det i alfalfa-groddar och kelp/alger. Alfalfa-groddar är lätt att få tag på, men var köper man kelp? Jag har provat att ge mina fåglar alfalfa-groddar men de äter det inte. Hur vet jag då att de får i sig vitamin B₂? Hur vet man vilka frukter och grönsaker och hur mycket av dessa de måste äta av för att få sig allt? Hur är det till exempel med ett äpple, är det näringsrikt och utan gifter från besprutning?

Ger man ett fullgott papegojpellets kan vara säker på att de får i sig de näringsämnen, vitaminer och mineraler som finns i fodret, då de inte kan plocka ut de bitar av fodret som de gillar bäst. Jag har tittat på innehållsförteckningen på de pellets jag ger mina papegojor och har konstaterat att det innehåller alla vitaminer och mineraler papegojan behöver, antingen som tillsatt vitamin som till exempel vitamin D₃ eller via innehållet i pelletsen, till exempel alfalfa-groddar.

För att få en inblick hur i svårt det är att komponera ett eget foder med alla vitaminer och mineraler papegojan behöver, följer nedan en lista på de vitaminer och mineraler en papegoja behöver. I listan står det vad vitaminen eller mineralen behövs för, vilka problem brist kan ge och i vilken mat man hittar den specifika mineralen eller vitaminen. Det nämns även oftast vilka symptom överdosering av framför allt de fettlösliga vitaminera och mineralerna kan ge. Överdosering kan ske om man tillsätter för mycket av ett vitaminpreparat till kosten. Att överdosera de fettlösliga vitaminera kan leda till förgiftning. Överdosering av de vattenlösliga vitaminerna är svårt då överskottet kommer ut via urinen.

Under rubriken ”brist orsakar” nedan nämns bara specifika fall och inte alla symptom. Flera exempel på bristsymptom finns i inledningen av varje vitamin. Forskarna har använt nymfkakaduor i många av sina studier. Nedan finns därför omnämnt deras resultat. Notera att även om texten handlar om nymfkakadua gäller detta oftast även andra arter.

År 1912 drog forskare slutsatsen att fettlösliga ämnen var nödvändiga för tillväxten. De kallade vitaminen för vitamin A. 1919 upptäcktes att det gula pigmentet i grönsaker hade samma effekt och 1928 identifierades karoten som ett starkt förstadium till vitamin A. 1930 identifierades den kemiska strukturen av vitamin A, den rena vitaminen är nästan färglös.

Vitamin A är en fettlöslig vitamin som inte finns i växter, men dess förstadium, karoten finns i vissa växter.

Karoten är ett ämne som förekommer i växter och är ett förstadium till vitamin A. Karoten omvandlas i kroppen till vitamin A med hjälp av ett speciellt enzym. Intag av för mycket karoten är inte giftigt då kroppen endast omvandlar det den behöver, dock kan huden bli lite gulaktig.

Levern lagrar vitamin A och innehåller cirka 90 % av kroppens vitamin A.

Till för
Syn, reproduktion, celldelning, epitelcellerna som täcker ytorna på slemhinnor och hud, sjukdomsresistans, utveckling och tillväxt hos embryo.

Brist orsakar
Vitamin A-brist orsakar fjälliknade förändringar i epitellagret hos celler vilket leder till en försämrad barriär mot bakterier och virus.

A-vitaminbrist orsakar ofta problem med slemhinnorna i näsan och svalg. A-vitaminbrist är den vanligaste vitaminbristen hos fröätande papegojor.

Det är svårt att via de kliniska symptomen se skillnad på om papegojan lider av brist eller förgiftning av vitamin A då symptomen är lika. För att kunna avgöra om det är brist eller förgiftning måste man noga titta på dieten och andra faktorer som kan påverka.

Överdosering orsakar
Förgiftning, kroniska infektioner speciellt i luftvägarna, ändrat beteende.

Karoten finns i
Morötter, spenat, broccoli, maskrosblad, persika, nektarin, aprikos, papaya, chilipeppar, röd paprika.

1918 presenterade en brittisk näringsfysiolog vid namn Edward Mellanby det första beviset för att en fettlöslig faktor kunde förebygga och bota rakitis. Relationen mellan solsken och vitamin D fastställdes inte förrän i slutet på 1920-talet och vitamin D isolerads i ren kristallin form 1930.

UV-ljus är framför allt viktigt för aktiveringen av D-vitamin via huden. Förutsatt att fågeln får tillräckligt med UV-ljus behöver den oftast inte D-vitamin via maten. Undantaget är äggläggande honor och ungar som växer.

Till för
Vitamin D₃ är den form av vitamin D som fågeln använder. Vitamin D₂ (ergocalciferol) används av däggdjur. Vitamin D₃ behövs för att tillgodogöra sig kalcium och fosfor.

D-vitaminbrist är vanligt hos papegojor, och framför allt hos grå jako, som drabbas mer av att inte vistas utomhus och därmed saknar tillgång till UV-ljus.

Brist orsakar
Svaga ben, förlamningar och darrningar.

Hos honor
Spontana benbrott, skalet på äggen blir mjuka, värpnöd.

Hos växande fåglar
Rakitis (missbildningar i ben), böjda eller brutna ben.

Överdosering orsakar
Bendeformation, njurproblem, förkalkning av mjuka vävnader.

Finns i
Finns naturligt i fiskleverolja. Finns oftast som vitamintillsats i pellets.

Herbert McLean Evans och hans kollegor upptäckte vitamin E som en fettlöslig faktor som behövs för hälsan år 1922. Vitaminen var inte isolerad och identifierad förrän 1936 som ett resultat av fortsatt forskning av Evans och hans kollegor. Det tekniska namnet för vitamin E och dess nära kemiska släktingar är tokoferol. Det finns sju naturliga tokoferoler som förekommer tillsammans, uppkallad efter de sju första bokstäverna i det grekiska alfabetet. Den som mest biologiskt aktiva heter alfa-tokoferol, och den har ensam fått benämningen vitamin E. Vitamin E har syntetiserats sedan 1930-talet men det finns meningsskiljaktigheter om effekten av den artificiellt producerade vitaminen.

Vitamin E fungerar huvudsakligen som en antioxidant i samspel med selen vars uppgift är att laga oxiderad vävnad. E-vitaminer skyddar mot oxidation av fleromättade fettsyror.

Vitamin E absorberas fritt i tarmen men för att det ska fungera behöver lever och bukspottkörtel fungera. Vitamin E lagras i levern och i blodets plasma.

Behövs för
Vitamin E är i huvudsak en antioxidant som i sampel med selen reparerar oxiderad vävnad.

Stabiliserar strukturen på spermans membran. Vitamin E behövs även för att utveckla äggen i fågeln och för äggkläckningen.

Brist orsakar
Brist på vitamin E hos fåglar kan ge ett Alzheimers-liknade symtom, framför allt hos ungfåglar. Det kan även orsaka muskelförtvining och om det sker i muskelmagen kan inte fågel bearbeta frön som då kommer ut osmälta. Vidare kan E-vitaminbrist orsaka sneda ben, infertilitet och ödem runt hals, vingar och bröst.

Överdosering orsakar
Vitamin E är den minst toxiska av de fettlösliga vitaminerna, men överdosering kan leda till brist på andra fettlösliga vitaminer.

Finns i
Sötmandel, säd.

Vitamin K upptäcktes av dansken Carl Peter Henric Dam 1934 när han studerade blodets koagulation. 1943 fick han Nobelpriset i medicin för upptäckten av K-vitamin.

Vitamin K (koagulations-vitaminet) förekommer naturligt i flera former. I gröna bladgrönsaker förkommer vitamin K₁, via bakterier bildas vitamin K₂, som förekommer i tarminnehållet.

En frisk papegoja bildar K-vitamin i tarmen med hjälp av bakterier.

Till för
Vitamin K är ett fettlösligt vitamin som är nödvändig för bildningen av vissa koagulationsfaktorer för blodet i levern. Vitamin K hjälper blodet att levra sig.

Brist orsakar
Nykläckta ungar lider oftast brist på K-vitamin då de har med sig begränsad mängd från ägget. Ungar som blivit handmatade från dag ett kan ges vitamin K i syntetisk form för att förhindra blödningar.

Överdosering orsakar
Ovanligt, men kan leda till brist på andra fettlösliga vitaminer.

Finns i
Alfalfa-groddar, kelp, gröna bladgrönsaker.

Kolin upptäcktes av Adolph Strecker 1864 och 1866 syntetiserades vitaminen kemiskt. 1998 klassificerades kolin som livsnödvändigt av Food and Nutrition Board of the Institute of Medicine i USA.

Kolin tillhör B-vitaminkomplexet.

Till för
Hjälper till i kroppens reglering av fettomsättningen.

Brist orsakar
Färgförändringar i fjädrarna, dålig tillväxt och fettlever. Hos nymfkakaduor orsakar brist på kolin opigmenterade ving- och stjärtfjädrar.

Finns i
Sojabönor, gröna bladgrönsaker, vetegroddar, äggula, lever.

Tiamin var den första av B-komplexvitaminerna som forskarna vetenskapligt och kemiskt identifierade. Tiamin kristalliserades i ren form 1926, och dess struktur fastställdes 1926 då laboratorierna syntetiserade vitaminen.

Till för
Behövs för nervaktiviteten och för kolhydratmetabolism.

Brist orsakar
Problem med nervceller, spasmer samt plötslig död.

Finns i
Säd.

Vitamin B₂ isolerades på 1930-talet ur mjölk och visade sig vara ett vattenlösligt kristallint ämne med gulgrön färg (flavus är latin för gulaktig).

Riboflavin måste finnas för att aminosyran tryptofan ska kunna omvandlas till niacin.

Till för
Vitamin B₂ är centralt för cellernas energiproduktion och behövs för kolhydrat, fett- och proteinförbränningen. Behövs för att utveckla äggen i fågeln och för äggkläckningen.

Brist orsakar
Brist hos växande fåglar orsakar minskad tillväxt, diarré och benförlamning. Brist orsakar även förhöjd dödlighet hos fostret och förhöjd dödlighet för ungar.

Hos vuxna honor kan brist orsaka fettlever, låg äggproduktion och missbildade fjädrar.

Hos nymfkakaduor har man sett att brist på vitamin B₂ ger skelettförändringar samt förändringar på vingpennorna.

Finns i
Alfalfa-groddar, kelp/alger, öljäst, mjölk, ost, fisk, lever.

1873 beskrev Hugo Weidel niacin i sina studier av nikotin. Niacin kallas vitamin B₃ därför att det var det tredje B-vitaminet som upptäcktes.

Niacin innehåller två verksamma ämnen inom gruppen. Den ena är nikotinsyra och den andra är nikotinamid-adenin-dinukleotid NADH.

Niacin är en del av två viktiga enzymer i kroppen som spelar en viktig roll i frisläppandet av energi från proteiner, fetter och kolhydrater. Utan dessa två enzymer är metabolism av kolhydrater, fetter och proteiner inte möjligt.

Niacin kan i begränsad utsträckning bildas i kroppen från den essentiella aminosyran tryptofan.

Behövs för
Niacin behövs för bildandet av könshormoner och en god fjädertillväxt.

Brist orsaker
Niacinbrist, pellagra, drabbar framför allt fåglar som får en foderstat bestående av mycket majs och hirs. Niacin i majs är bundet så att det inte kan tas upp av tarmarna och majs innehåller relativt lite tryptofan (en aminosyra). Hirs innehåller höga halter av aminosyran leucin vilket gör att omvandlingen av tryptofan till niacin inte fungerar.

Foderstat med hög halt av majs eller hirs gör att papegojan inte kan producera niacin på egen hand och blir beroende av tillskott av niacin.

Finns i
Solrosfrö, vete, jordnötter, dadlar, fikon.

1948 kunde Karl August Folkers och Alexander Robertus Todd isolera substansen som kom att kallas kobalamin (vitamin B₁₂), den mest komplexa av alla vitaminer. Kobalamins kemiska struktur utforskades av röntgenkristallografen Dorothy Crowfoot Hodgkin, nobelpristagare i kemi 1964. Först 1972 lyckades Robert Burns Woodward och Albert Eschenmoser syntetisera (artificiellt tillverka) vitaminen.

Vitamin B₁₂ saknas mer eller mindre i grönsaker och frukt och kallades därför länge för animalisk protein. Vitamin B₁₂ lagras i levern under mycket lång tid.

Till för
Viktigt för reproduktion, utveckling av äggen i fågeln och för äggkläckningen. Behövs för en god tillväxt för fågelungar (celldelning, bildning av proteiner och vävnader).

Brist orsakar
Brist orsakar fettlever. Kobalamin behövs för en normal blodbildning samt för nervsystemets funktion. Brist leder till perniciös anemi, en sorts blodbrist.

Finns i
Finns ej i vegetabiliska produkter förutom kelp/alger. Bästa naturliga källa är mjölk, lever, ägg och ost.

Folsyra, folat, folinsyra, kallades tidigare även för vitamin B₉, är ett vattenlösligt vitamin som finns i olika former – så kallade folater – som alla har folsyraaktivitet. Man kan också använda samlingsnamnet folacin. Det första ämnet i gruppen som blev utvunnet i kristallin form var folsyra (isolerades från det folatrika ämnet spenat år 1941 av den amerikanske forskaren Mitchell).

Tillhör B-vitaminkomplexet. Folsyra produceras av bakterier i tarmen.

Folsyra fungerar som ett koenzym vid en lång rad kemiska processer i cellerna, däribland syntesen av DNA och RNA.

Till för
Är viktigt för metabolism och celldelningen. Behövs för att utveckla äggen i fågeln och för äggkläckningen samt för god tillväxt hos ungar.

Brist orsakar
Folsyrabrist leder till blodbrist med förstorade röda blodkroppar (makrocytär anemi) samt dålig fjäderutveckling. Hos ungfåglar kan näbben missbildas.

Brist kan uppstå vid lång behandling med antibiotika.

Finns i
Gröna bladgrönsaker, linser, lever.

Pantotensyra är en amid (kemisk förening) mellan pantoate och beta-alanin. Dess namn härstammar från det grekiska pantothen (παντοθεν) och betyder "från överallt". Små mängder av pantotensyra finns i nästan all mat, med höga halter i fullkornsprodukter och baljväxter.

Pantotensyra, finns i alla celler som en beståndsdel i det viktiga coenzym A (CoA), som katalyserar förbränningen av fetter.

Till för
Behövs för att bygga upp antikroppar och för omsättningen av kolhydrater och fett.

Brist orsakar
Brist på vitamin B₅ökar dödligheten hos embryon. Brist orsakar även hudinflammation i ansikte och på fötter, koordinationssvårigheter, försämrad tillväxt och trasig fjäderdräkt.

Nymfkakaduor som vuxit upp på en diet som saknat vitamin B₅ utvecklade inte täckande fjädrar på bröst och rygg och dog vid tre veckors ålder.

Finns i
Baljväxter, fullkornsprodukter.

Den första kartläggningen av detta vitamin gjordes 1934, och föreningen var isolerad 1938. Termen pyridoxin används för att beteckna tre olika ämnen, som alla är biologiskt aktiva som vitamin B₆

Behövs för
Pyridoxin krävs för ett korrekt upptag av vitamin B₁₂, kobalamin. Omsättningen av bland annat proteiner och kolhydrater.

Brist orsakar
Brist hos växande ungar uppvisar en försämrad aptit, neurologiska problem och långsam tillväxt. Ungarna blir nervösa och livliga, uppvisar slumpvis springande tillsammans med konstant pipande och krampryckningar. Dessa våldsamma krampryckningar kan leda till utmattning och död.

Finns i
Banan, potatis, spannmål.

Forskare upptäckte fört 1924 att biotin var essentiell men man förstod inte dess struktur förrän långt senare. Biotin framställdes först 1943 på syntetisk väg.

Det finns åtminstone fem former av biotin, både i fri och bunden form. Biotin som finns animaliska källor är bundet till ett protein och är fettlöslig medan det som finns i vegetabiliska källor är vattenlösligt. Biotin klassificeras som ett vattenlösligt vitamin.

Biotin medverkar i många olika biologiska reaktioner i kroppen. Behovet är mycket litet, mätt i mikrogram, men för dessa nödvändiga funktioner är det viktigt. Biotin finns i cellerna och är då bundet till ett protein där det fungerar som ett enzym.

Behövs för
Är nödvändit för cellernas ämnesomsättning.

Brist orsakar
Brist minskar förmågan att bilda och lägga ägg. Brist orsakar inflammation i huden, nekros (lokal vävnadsdöd) på fötter, sjukliga förändringar på näbben och svullna ögonlock.

Finns i
Havre, sojabönor, gröna bladgrönsaker.

Askorbinsyra är en viktig komponent för ett stort antal enzymreaktioner.

De flesta djur behöver inte c-vitamin i kosten. Det tycks som att de flesta fåglar och däggdjur kan göra askorbinsyra av glukos och arter som behöver c-vitamin i kosten har förlorat denna egenskap.

Hos däggdjur finns det ett klart systematiskt samband mellan behovet av c-vitamin och graden av djurets utveckling. För fåglar finns ett liknade samband. De fåglar som behöver c-vitamin i dieten är alla tättingar utom en, dalripan, en hönsfågel. Därmed har papegojor inga problem med C-vitaminbrist.

Till för
Är nödvändigt för ett stort antal enzymreaktioner. Hjälper kroppen att ta upp järn ur födan.

Brist orsakar
Blödningar, klassiskt symptom för skjörbjugg, är ett resultat av oförmågan att underhålla bindväv och elastin (elastisk bindväv) i kärlväggarna på grund av C-vitaminbrist.

Överdosering orsakar
Järnlagringssjuka (Iron storage disease) hos vissa arter som känsliga för järn då vitamin C hjälper till vid upptaget av järn. De grupper som kartlagts som känsliga är tukaner, starar, tangaror, skäggökar, bladfåglar, blåfåglar, näshornsfåglar. Det diskuteras att turakoer, lorier och andra fåglar också kan drabbas.

Finns i
Kiwi, citrusfrukt, svarta vinbär.

Det finns tre fettsyror som är väsentliga för människor och fåglar, linolsyra, linolensyra och arachidonsyra, dock verkar det som om linolsyran är den viktigaste för fåglar.

Till för
Har inflytande på olika körtlar och ökar storleken på äggen.

Finns i
Safflorfrö, jordnötter, linfrö, vete.

Kalcium är den mest förekommande mineralen i fågelkroppen, upp till 2 % av kroppsvikten. Behovet i maten beror på ålder och fysiologiskt tillstånd.

Behövs för
Vitamin D behöver adekvat UVB-ljus (315-290nm) för kunna bildas vilket papegojor som bara vistas inomhus inte får. Vitamin D spelar en särskilt viktig roll i absorptionen av kalcium när foderstaten innehåller låga halter av kalcium.

Ungar behöver mer kalcium då de har en snabb skelettillväxt. Äggläggande honor har också ett större behov för äggskalsproduktionen.

Många dieter för papegojor i fångenskap har brist av både kalcium och vitamin D och orsakar därmed sekundär närings-hyperparathyroidism (ämnesomsättningssjukdom).

Brist orsakar
Många fåglar som matas med en diet med låg halt av vitamin D och kalcium lider av rubbningar i kalciummetabolismen, vilket ger bendeformationer hos unga papegojor till kalciumunderskottsanfall och dåligt reproduktionsresultat hos vuxna fåglar. Grå jako har visats att ha en ökad förekomst av klinisk kalciumbrist och bendeformationer jämfört med andra papegojarter. Skelettdeformation är särskilt vanligt bland handmatade grå jako. Detta kan tyda på ökat behov av UV-ljus.

Överdosering orsakar
Toxicitet är ovanligt hos papegojor, men kan komma att öka då pellets med en hög halt av vitamin D₃ ges. Om höga halter av kalcium ges tillsammans med höga halter av vitamin D har tecken på förkalkning av mjukdelar setts via röntgen. Även njurproblem förekommer i samband med intag av för mycket kalcium.

Finns i
Mjölkprodukter samt vissa bladgrönsaker, till exempel grönkål och broccoli.

Fosfor upptäcktes 1669 av den hamburgske alkemisten Henning Brand, när han försökte skapa guld av mänsklig urin.

Fosfor är den näst mest förekommande mineralen i fågelkroppen, upp till 1 % av kroppsvikten.

Behovet av fosfor i dieten är nära kopplat med det av kalcium. Med undantaget av äggläggnade honor ska förhållandet mellan kalcium och fosfor vara 2:1 med relativa snäva gränser. Nivåer högre än detta är giftigt, oberoende av nivån på kalcium. Fosfors tillgänglighet i växter varierar beroende på huvudformen av det organiska bundna fosforet. Vanligen är 30-40% av fosforet från växtriket tillgängligt.

Behövs för
Fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne som bland annat är viktigt för omsättningen av energi i kroppen.

Brist orsakar
Sämre fortplantningsförmåga hos honor.

Överdosering orsakar
Vanligt om man ger en frödiet då frön innehåller mycket fosfor. Kliniska symptom visar sig via problem med bisköldkörteln. Problem med att ta upp kalcium.

Finns i
Baljfrukter (ärtor och bönor mm), nötter, betor, säd, gröna bladgrönsaker.

Förekomsten av magnesium i levande organismer har varit känd sedan 1859. Forskarna identifierade magnesium som essentiell för möss 1926 och för råttor 1932. Ändå har vi lärt oss det mesta av magnesiumets biologiska funktioner efter 1950.

Till för
Nödvändigt för god muskel- och nervfunktion och hjärta och blodkärl.

Brist orsakar
Ungar med brist blir slöa och växer dåligt. Brist hos honor leder till försämrad äggläggning. Låga blodnivåer kan orsaka irritiation, nervositet och kramper i svåra fall.

Överdosering orsakar
Höga blodnivåer av magnesium har en bedövande effekt och en injektion av magnesium kan söva ett djur. Mycket höga blodnivåer orsakar koma och eventuell död.

Finns i
Brysselkål, ärtor, bönor.

Natrium isolerades första gången av Humphry Davy år 1807 genom att skicka en elektrisk ström genom smält natriumhydroxid.

Till för
Natrium är viktigt för upptaget av glukos och för transport av andra näringsämnen genom cellmembranen. Nödvändigt för god muskelfunktion, ser till att kalcium och andra mineraler kan lösa sig i blodet.

Brist orsakar
Hos höns har man sett att brist orsakar försämrad äggläggning och dålig tillväxt.

Finns i
Morötter och betor.

Kalium är den tredje mest förekommande mineralen i fågelkroppen.

Sannolikhet för kaliumbrist är liten eftersom normalt foder har innehåller tillräckligt med kalium.

Till för
Rätt kaliumjonfördelning är av vital betydelse för cellernas funktion.

Brist orsakar
Hög dödlighet och minskad tillväxt hos ungar. Minskar äggproduktionen hos honor och äggskalet blir tunnare.

Finns i
Grönsaker, frukt, grova spannmålsprodukter. Bananer och potatis är speciellt bra källor.

Gasen upptäcktes först av den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele men fick sitt namn av Humphry Davy som hävdade att det var ett grundämne.

Klor är den sjätte mest förekommande mineralen i fågelkroppen.

Till för
Viktig för syra-basbalansen (hålla pH-värdet).

Brist orsakar
Brist på klor orsakar dödlighet, hemokoncentration (blodförtjockning pga minskad plasma och ökad koncentration av röda blodkroppar) och dålig tillväxt. Ungar med klorbrist uppvisar ett nervöst tillstånd som liknar muskelkramper och de faller framåt när de stimuleras av höga ljud.

Finns i
Tomater, selleri, grönkål och dadlar. Den källa som innehåller mest är salt.

1954 fick man den första antydan om selenets biologiska funktion då det upptäcktes i mikroorganismer. Dess essentiella funktion för däggdjur upptäcktes 1957.

Denna mineral verkar i synergi med vitamin E, båda är antioxidanter.

Brist orsakar
Brist orsakar dålig tillväxt, ökad dödlighet hos ungar.

Överdosering orsakar
Ökad dödlighet hos embryon och försämrad reproduktion.

Finns i
Vete, raps.

1934 upptäckte forskare att zink var ett essentiellt spårämne för möss och råttor.

Till för
Är nödvändigt för fertiliteten och enzymsystemet. Är nödvändigt för en normal metabolism.

Brist orsakar
Nedsättning av immunförsvaret. Brist hos växande ungar resulterar i dålig tillväxt, fransig fjäderdräkt och bendeformation. Hos honor minskad äggproduktion.

Överdosering orsakar
Överdosering via maten ovanlig, men kan förekomma om papegojan gnager på till exempel leksaker innehållande zink och galvaniserat nät. Kliniska symptom avmagring, kräkningar, gulfärgad avföring, apati och ataxi (oförmåga att koordinera muskelrörelser till följd av skada på centrala nervsystemet).

Finns i
Vete, öljäst, pumpa, säd, alfalfagroddar, kelp.

Jod upptäcktes av Bernard Courtois år 1811.

Två tredjedelar av jodet i en papegojas kropp finns i sköldkörteln.

Till för
Vikigt för producering av sköldkörtelhormon.

Brist orsakar
Kronisk jodbrist är bara vanligt hos undulater om de får en dålig frödiet utan tillräckligt med kosttillskott. Drabbade fåglar får struma och blir överviktiga på grund av minskad ämnesomsättning.

Jodbrist är ovanligt hos större papegojor.

För lite jod resulterar i viktökning och minskad energi, små ägg, struma.

Överdosering orsakar
Överdosering ovanligt. Kliniska symptom samma som vid jodbrist.

Finns i
Kelp, alger.

Kunskapen om järn som ett viktigt spårämne sträcker sig tillbaka längre än den specifika kunskapen om något annat näringsämne. De gamla grekerna visste att man använde järn som behandling mot anemi redan för över 2000 år sedan. 1746 upptäckte Manghinis att järn är en beståndsdel i blodet.

Till för
Tillsammans med koppar nödvändigt för att bilda hemoglobin (röda blodkroppar). C-vitamin gör att kroppen lättare kan ta upp järn.

Brist orsakar
Brist orsakar anemi (blodbrist).

Överdosering orsakar
Överdosering ovanligt hos papegojor men kan förekomma hos tukaner, starar, tangaror, skäggökar, bladfåglar, blåfåglar och näshornsfåglar. Det diskuteras att turakoer, lorier och andra fåglar också kan drabbas.

Finns i
Nötter, havremjöl, vete, gröna grönsaker.

Människan har känt till och använt koppar i tusentals år, men det var inte förrän 1833 som Boutigny visade förekomsten av koppar i däggdjur. 1838 upptäckte Devergie och Hervy att koppar fanns i vävnader hos människan.

Så långt som det kan fastställas, kräver allt som lever (växter, svamp, bakterier, insekter, alger mm) koppar.

Till för
Tillsammans med järn nödvändigt för att bilda hemoglobin (röda blodkroppar). Behövs för elastin i kärlväggarna och för kroppens olika enzymer.

Brist orsakar
Brist kan orsaka aortabråck, anemi, hjärtförstoring. Även bendeformation har observerats.

Finns i
Majs, ärter, bönor, musslor, nötter, säd, solros- och sesamfrö, aprikoser, fikon, katrinplommon.

Mangan var ett av de tidigaste spårämnen som visade sig essentiellt. Detta upptäcktes 1931, och sedan dess har forskning visat att mangan är nödvändigt för alla livsformer, både växter och djur.

Brist orsakar
Det kan bli missbildningar hos benen på ungarna och dunet blir tunt/trådigt. Äggläggande fåglar reducerad äggproduktion och tunna äggskal.

Finns i
Kronärtskocka, ris, vetegroddar, nötter, kelp, persilja, gröna bönor, selleri och grön sallad jordgubbar, bananer, ananas, blåbär, körsbär.

---

Ett stort tack till veterinär Gunnel Andersson på Djurkliniken Roslagstull som faktagranskat artikeln.

---

Informationen till artikeln kommer från
BSAVA Manual of Psittacine Birds (second edition), Nigel Harcourt-Brown & John Chitty, ISBN 0-905214-76-5

Avian Medicine & Surgery, Robert B. Altman, ISBN 0-7216-5446-0

Clinical Avian Medicine, Greg J. Harrison & Teresa L Lightfoot, ISBN 00-9754994-0-8

Manual of Avian Medicine, Glenn H. Olson & Susan E. Orosz, ISBN 0-8151-8466-2

Avian Nutrition, Dr Adrian Gallagher,The Parrot Society of Australia

Genus Amazona, John & Pat Stoodely, ISBN 0-9477-5602-7

Parrot Nutrition, Robert G. Black, ISBN 978-0-910335-07-2

Livsmedelsverket

Apoteket

Bra böckers stora läkarlexikon

Järn, livsnödvändigt och livsfarligt för fruktätande fåglar, Bengt Larsson, Fågelhobby nr 10 2005