Det var med sorg och bestörtning jag läste om vasapapegojan Zappas död i tidningen Fågelhobby (nr 7/2004). Mina tankar går till ägaren som jag känner, men också till om man hade kunnat förhindra detta och framförallt om man kan förhindra att detta händer någon annan i framtiden?
Det är många gånger svårt att se om en fågel är sjuk, detta gäller framförallt större papegojor som är mycket duktiga skådespelare och inte visar att de är sjuka. Detta för att inte riskera att uteslutas ur flocken. En sjuk fågel är en fara för flocken, då den lockar till sig rovdjur som oftast väljer ut de svagaste individerna först.
Det finns ett ordspråk som lyder ”den dag du ser att din fågel är sjuk, den dagen dör den”. Enligt veterinärerna är det inte ovanligt att fågeln tappat 30 % av sin vikt när den väl kommit in till dem för behandling då ägaren sent upptäckt att fågeln är sjuk. Hur gör man då för att se om fågeln är sjuk?
Väg din fågel
Ett bra sätt att kontrollera en fågels hälsa, är att väga den varje vecka. Många gånger tror ägaren att fågeln äter, men den sitter mest och leker med maten. Märker man att fågeln tappat mer än 10 % i vikt, bör man kontakta en fågelkunnig veterinär.

Det är lättare att väga fågeln om den kan sitta på en sittpinne.
Studera din fågel
Känner du din fågel väl, kan du upptäcka om den ändrar beteende, sjunger mindre, drar sig undan, rör sig eller leker mindre mm. Tänk dock på att många fåglar, framför allt de större papegojorna mycket väl även kan spela teater även i detta sammanhang och ”leva” upp för att visa hur frisk den är när ägaren är i dess närhet. Studera därför fågeln i smyg, sitter den bara uppburrad när den är ensam och ingen ser den eller beter den sig som vanligt?
Titta på fågelns avföring
Ändrad färg, konsistens och innehåll på avföringen är oftast ett tecken på bakomliggande sjukdom. Observera att det som många fågelägare tolkar som diarré i verkligheten oftast är en ökad mängd urin, det vill säga ökad mängd vätska i avföringen. Detta kan bero på att fågeln t ex ätit mycket frukt som innehåller en stor del vatten, t ex apelsiner eller vindruvor. Avföringen kan även bli vattnig om fågeln blivit nervös eller utsatts för något onormalt. Lär dig därför att känna igen fågelns avföring så att du kan upptäcka eventuella förändringar tid.
Håll rent
Tyvärr är det många fågelägare som inte gör rent i buren tillräckligt ofta och noga. I naturen kommer fåglarna inte i kontakt med sin avföring. I en bur som inte rengörs samlas all avföring på botten. När avföringen torkar, sprids bakterier i luften som fågeln andas in. Om det ligger gammal mat och avföring i matskålarna ökar halten av mögelsporer från maten och bakterier från avföringen, vilket fågeln lätt andas in då de intar maten. Gör därför noggrant rent mat- och vattenskålar dagligen. Placera sittpinnarna så att det inte kan komma avföring i mat- och vattenskålarna. Gör ren sittpinnarna ofta då det lätt kommer smuts så som avföring och matrester på dem som sedan fastnar under fötterna på fågeln. Rengör även galler och leksaker.
Ge rätt mat
Många av de sjukdomar våra fåglar drabbas av är foderrelaterade. Får inte fågeln rätt mat, skadas de inre organen, t ex lever och njurar. Allra bäst är det att ge ett helfoder till papegojor i form av pellets som innehåller det flesta vitaminer och mineraler en fågel behöver. Då många tillverkare av pellets bara har en sort för alla papegojarter, bör man komplettera fodret med det arten behöver, såsom t ex frukt, grönsaker och nötter för att tillgodose behovet av vitamin, protein, fett och mineral för just den arten. Att ge dem tillskott utöver pellets är även viktigt för att aktivera och stimulera fågeln.
Rätt foderstat är mycket viktigt för fågelns hälsa, t ex kakaduor är känsliga för protein, aror kräver mer fett, grå jako får lätt kalkbrist och amasoner behöver mycket A-vitamin samtidigt som de är känsliga för fett. Papegojfröblandningar som finns att köpa i handeln innehåller för mycket feta fröer. Fågeln plockar ut de frön den tycker är godast (oftast de feta) och äter då en mycket ensidig kost som inte tillgodoser fågelns behov av vitaminer och mineraler. Till gräsparakiter kan man med gott samvete ge olika fröblandningar då detta är deras naturliga föda. Se dock till att kvalitén på fröna är bra då dåliga fröer kan innehålla mögelsporer.
Ge din fågel rätt mat och en bra miljö att leva i
Till exempel amasonpapegojor som jag har, drabbas lätt och tar skada av A-vitaminbrist. Vid A-vitaminbrist blir slemhinnorna sköra viket gör att bakterier och virus lättare får fäste. Det gäller även om slemhinnorna är torra, vilket är vanligt då vår inomhusmiljö oftast är för torr. De flesta papegojfåglar kommer från tropiska eller subtropiska områden, och är skapade för en betydligt högre luftfuktighet än vad vi har i våra hem. För att höja luftfuktigheten i det rum där fågeln vistas kan man använda luftfuktare, se till att det finns mycket växter (ej giftiga) och inte minst duscha fågeln regelbundet. Ta reda på vad just din fågel behöver för mat och miljö för att må bra.

Att duscha regelbundet är viktigt för fjäderdräkten, fukten är även
nödvändig för fågelns andningsvägar i vårt allt för torra klimat.
En fågel utsätts för solens ultravioletta strålning i sin naturliga miljö. UV-ljus är nödvändigt för bildningen av D-vitamin i huden. Utan D-vitamin kan fågeln drabbas av kalkbrist. För att förebygga detta, bör fågeln vistas ute. Då klimatet och en tamfågels övriga förutsättningar inte tillåter detta, går det att ge UV-ljus på artificiell väg via speciella UV-lysrör. Dessa ska hänga cirka 45-60 cm ovanför den plats där fågeln sitter mest. Tänk på att köpa rätt sorts lysrör då det även finns UV-lysrör för reptiler och akvarier.
Se till att ge din fågel en så stor bur som möjligt. Vistas den merparten av sin tid i buren, bör den vara tillräckligt stor för att fågeln ska kunna flyga några vingtag inne i buren. Inred buren med naturgrenar av olika tjocklek. Detta för att förhindra tryckskador på trampdynor och för att motionera fötternas muskler.


Variera sittpinnarnas tjocklek så att fågelns fötter får arbeta och bibehåller sin smidighet.
Aktivering
Vetenskapsmän hävdar att våra papegojfåglar har en intelligens som motsvarar ett barn mellan 2-5 år. För att må bra måste vi se till att aktivera och utmana deras intelligens, annars kan de bli deprimerade och apatiska. Se till att fågeln har sysselsättning i form av och grenar att tugga på och olika leksaker som bör bytas ut med jämna mellanrum för att förhindra apati. Många leksaker kan man tillverka själv av naturgarvat läder, bomulls- eller hamparep, olika trädgrenar och obehandlade träklossar. Det viktiga är att variera utbudet till exempel att leksakerna har olika form och färg, kan ge ljud från sig, går att tugga på, går att äta upp, går att pilla med tungan på eller manipulera med fötterna.
Förebyggande vård
Vill du vara på den säkra sidan, ska du göra regelbundna hälsokontroller av din fågel hos en fågelkunnig veterinär.
Summering
Tänker vi på dessa få saker som egentligen borde vara en självklarhet, kanske vi kan förhindra att fåglar blir sjuka och om de är på väg att bli det, upptäcka det i tid så att en fågelkunnig veterinär kan hinna att behandla fågeln innan det är för sent.
Även om ett veterinärbesök får ett tragiskt slut som i fallet med Zappa så är det viktigt att man som ägare kan känna att man gjort allt man kunnat för fågeln. Tänk även på att ju mer våra fåglar besöker veterinären desto mer kunskaper och erfarenheter får de. Allt som vi, veterinärer och forskare kan om fåglar i dag, bygger på forskning och att prova sig fram. Det är av misstagen och framgångsrika behandlingar som kunskapen ökar. Därför är det är viktigt att vi tar våra fåglar till veterinären, så att de kan utöka sina erfarenheter, vilket vi alla har nytta av. Även om det känns tråkigt att just min fågel dog, får man se det positiva i att det leder till mer erfarenheter och kunskaper hos veterinären som förhoppningsvis kan använda dessa kunskaper för att förhindra att fler fåglar dör.