|
(2-4/7) Och vad är nu detta? Grannar eller ännu ett projekt som kommer att uppta vår kvalitétstid med det stora och ytterigare fördröja uppdateringar av hemsidan?
(8-16/7) Så var det dags för den årliga dykresan till Norge. Alla övriga dagar var det 15 grader, regn och blåst och vattentemperaturen var under tio grader. Samtidigt hade Sverige runt trettio grader och solen sken från en blå himmel. Så var det inte när vi kom hem igen :o(
Victoria är på ett sätt lyckligt lottad att hon inte kan flyga och därmed kan promenera fritt, eller är hon?
Så mestadelen av tiden satt vi inne.
Kommer du ihåg denna plats? Vi har mötts förut vid denna romatiska vy...
Dags för den årliga kyssen? Varför inte?
Undertiden stjäl Victoria från äppelkorgen.
Att vara inomhus innebär en massa överskottsenergi och det kan innebära problem.
(20/7) Hemma i Sverige igen bar det iväg på en veckolång resa för att besöka vänner. Så här har Caiquer det i boet...
(22/7) Vi besökte den omdöpta fågelparken utanför Helsingborg, idag heter den Djurparken i Helsingborg. Som namnet nu antyder har de idag mycket mer än fåglar och man får se små apor, kängurus, kaniner samt flamingos. Om du är i närheten rekomenderar vi ett besök!
Senare samma dag åkte vi till Fågelkliniken i Jakriborg för att ympa in nya fjädrar på Victoria. Och ja, det är superlim.
Även Morran fick sin del av det roliga. Vi har aldrig gjort en ordentlig hälsokontroll på henne så det var hög tid. Allt var som väntat ok. På bilden förbereds exponeringen av en röntgenbild.
(23/7) Minns du vår gamla bäver vid namn Enok? Han hade levt ett hårt liv när han kom till oss 2003. Sedan sommaren 2004 stortrivs han i ett nytt hem och vi besöker honom varje år.
Denna gång hade han en rejäl överraskning i beredskap. Vid en ålder av ca 30 har han blivit en stolt fader! Detta är vad vi kallar en lycklig historia!
(24/7) Ännu en söt bappy, Cinzia, en 60 dagar gammal gulhuvad (Belizensis) amason hona.
Men även om bilderna ger ett annat intryck, är ungen långt ifrån tam då den är föräldramatad och aldrig tidigare träffat människor.
(26/7) Väl hemma igen måste vi erkänna att alla i flocken inte var med på denna veckolånga resa. Fia och Youschi var tvungna att stanna hemma på kontoret...
(4-8/8) Sommar och äntligen tid över att njuta av att vara utomhus.
Det är enkelt att se när vi är nöjda och känner oss trygga, då sover vi...
(13-15/8) Ännu en tillfredställande helg.
(16/8) Vad är det som händer, var är vi?
Det var Stockholm fashion week och tre av oss var inbjudna att delta på en modevisning med klädföretaget House of Dagmar.
Morran hade en annan syn på hur håret skulle se ut, det behövde putsas!
Kom hit med håret, jag är inte klar!
Jag är sötast!
Jag lovar, jag har inget att göra med den röda örsnibben.
(20-22/8) Detta var bättre, vi är utomhus igen. Vi tycker mycket om den nya buren!
Men efter en hel dag ute blir vi trötta och faller i sömn efter middagen.
Helt plötsligt blir det tyst och de stora kan börja koppla av.
(26/8) Gobi, detta är dagen då vi minns dig extra mycket.
(27-29/8) Att bli duschad med trädgårdsslangen är toppen...
...och som du kan se blir man minst sagt genomblöt.
(3-5/9) Ännu en gruppbild. Den ljuger lite då Fia och Youschi har en egen sektion och Victoria är utanför.
Så detta är vad det blev, en bastu. Det sägs att den består av rent trä på insidan så vi är inte välkomna. Synd, det skulle vara kul...
(10-12/9) Dags för ytterligare en dusch.
Varför vaktar Manne matskålen?
Detta är varför; nötväckan har det jäktigt att fylla sitt matförråd till vintern. De har upptäckt att pellets är gott och tömmer matskålarna på någon timme.
Även när Gruff jagade dem flög de enkelt ifrån honom och for ut genom gallret med pellets.
Detta är var de bor under den kalla mörka vintern... Eller är det bara en dold lampa för att lysa upp bryggan?
Victoria duschar (vilket vi gör hela tiden när vi är utomhus).
Inkommande! Kommer att landa om några få sekunder och min efterbrännkammare är på... Sluta larva dig Victoria! Vi kan se att du äntligen har fått några nya fjädrar. Det är mycket goda nyheter!
Taxar... Även stjärtfjädrar.
(17-19/9) Sent i september och löven kommer snart att fall och temperaturen sjunker. Vi är utomhus så mycket vi kan då vi, lyckligt ovetande, snart måste stanna inomhus under det kalla vinterhalvåret.
(20-27/9) Denna vecka flög vi till Teneriffa för att närvara på den sjunde internationella papegojkonferensen arrangerad av Loro Parques stiftelse (Loro Parque Fundacion).
Konferensen hade färre deltagare än förra gången, bara 650 delegater från 35 länder, men det var riktigt kul.
Under tre dagar hölls föredrag inom många olika områden; rapporter från olika bevarandeprojekt av utrotningshotade papegojor i världen, medicinska forskarrön, uppfödning och hållande av papegojor samt vad Loro Parques stiftelse gör.
Men konferensen var inte bara att lyssna på föredrag, en stor del var också att träffa likasinnade. På denna bild syns ryggen av doktor Irene Pepperberg som är känd för det arbete hon genomförde med sin grå jako Alex som bevisade sin otroliga intelligens. Vi fick en intressant pratsund med henne om papegojors intelligens. I mitten syns Emmanuel från Frankrike som fött upp Morran.
Vi sa en vecka, inte tre dagar. Vi spenderade några timmar alla dagar utom en i fågelparken, Loro Parque, då konferensen hölls i staden Puerto de la Cruz, där även parken ligger. Under veckan var vi i parken över 24 timmar och vi känner att vi ändå inte hann se allting. Parken förevisar cirka 700 papegojor från över 300 olika arter av de cirka 372 som lever i det vilda. På bilden syns Victorias släkting som var väldigt aktiv.
Morran, inte då, bara en släkting. Vi saknade och tänkte på henne där hon satt kvar hemma i Sverige när vi såg denna fågel.
Youschisar, två stycken inklusive näbbar.
En typisk Gruff-kopia.
Av alla amasoner imponerade denna mest på oss och vi blev väldigt förtjusta i dem, Amazona Guildingii eller St Vincents amason.
Slutligen, utanför hotellet hörde och såg vi vid gryning och skymmning under veckan en flock med vilda papegojor. Vi antog att det var några parakiter och tänkte inte så mycket på det. Vid ett tillfälle slängde vi iväg några skott med kameran och fick kraftigt underexponerade bilder då allt hände så fort och vi tog bilder på något annat.
Väl hemma i Sverige igen, när vi till slut tittade på bilderna i början av januari, fick vi en lättare shock. Titta på bilderna när de ljusades upp i Photoshop, det är inga parakiter, det är amasoner!
Förutsatt att det inte är några korsningar, ser det ut att vara några Venezuela amasoner samt en Panama och de var så lyckliga. Om vi hade vetat detta när vi var på plats hade vi ägnat mer tid att hitta dem då de sov i närheten. Sk-it också! Men, men, nu finns det ännu fler skäl att åka dit igen om fyra år. Under veckan tog vi nästan 5000 bilder och du finner några av dem här Artiklar\Loro Parque. Äventyren fortsätter under oktober - december.
|
