|
Under vintern/våren började vi prata lite smått om att ordna en utställning, frågan var bara när och var? Vi ville inte att det skulle bli mitt under häcksäsong, det fick inte vara för kallt ute och det fick inte krocka med SM. Lokalen skulle inte vara för stor eller för liten och som alltid, i många lokaler får man inte ha djur så det gällde att hitta en lokal som tillät det och som passade för våra behov.
Klubben hade några år tidigare haft en utställning i ett av växthusen som SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) ägde, kunde det vara något? Sommaren gick och i början av augusti det blev dags för första mötet för säsongen. Ämnet togs upp igen och det blev diskussioner, både för och emot. Vi hade ingen lokal, det var för kort tid var bland det negativa som sades. Bland de positiva tongångarna sades, att jobbar vi på så ordnar vi det. Att hyra ett växthus skulle nog inte bli något problem då det finns många tomma. Vi beslutade att åka och titta på växthusen omgående. Det växthus som vi tittade på hade fyra stora rum varav vissa var fyllda med en massa bråte. I ett rum var glaset trasigt och vid närmare titt såg vi att elledningarna var kapade in till växthuset. Hur skulle vi då få värme och ljus till fåglarna? Vi diskuterade detta och en av medlemmarna som är mera insatt sa att det är nog inga problem, han skulle kunna ordna att vi fick dra in ordentliga elledningar som skulle kunna mata lampor och värmefläktar om det skulle behövas.
Efter att ha konstaterat att det skulle gå att genomföra en utställning utsågs olika personer för olika poster, att hålla i vilka fåglar som skulle kunna ställas ut, transporter av burar och voljärer mm. Vi beslutade att vi skulle ha utställningen den 24-25 september. På mötet i början av september hade allt börjat klarna. Vi skulle få hyra ett annat växthus där det fanns el och vatten indraget, gott om lampor (växtbelysning) och bord att ställa burar på. Det enda som saknades var en toalett men en medlem hade redan pratat med ett företag om att hyra en Bajamaja. Sedan rörde sig diskussionerna om vilka som skulle kunna ställa ut fåglar och vad för fåglar, hur många burar och voljärer som skulle behövas, vem skulle hämta dem, lämna dem och montera ner och upp dem. Vidare utlåning av bord och stolar så att vi skulle kunna sälja kaffe och kakor. Vi skulle också behöva gå ut i skogen för att hämta material att inreda burar och voljärer med. Vi diskuterade hur vi skulle göra reklam för utställning. Att sätta upp stora (A3) lappar överallt var självklart och att kontakta den lokala tidningen. Vi kom också fram till att det skulle vara effektivt att skylta för utställning längs E4:an och andra stora genomfartsleder. Vi bad även att SF:s webbmaster skulle göra reklam för utställningen på SF:s hemsida.
En medlem hade en granne som han skulle fråga om han ville sponsra oss med hyran mot att han fick göra reklam för sitt företag på utställningen. En annan medlem har god kontakt med en handelsträdgård som var villiga att sponsra oss med blommor att dekorera med. Vi beslutade att helgen innan utställningen skulle vi köra material till växthuset och börja bygga för att sedan någon dag innan dekorera burar och voljärer. Tyvärr kunde vi inte hjälpa till då vi sedan länge beslutat att vi skulle resa till Norge för att dyka. Vi skulle komma hem mycket sent på fredag kväll. Att gå upp tidigt på lördag morgon efter att ha kört över 100 mil dagen innan var lite segt, men sedan tidigare vet vi att det brukar vara mycket roligt att stå på en utställning så det var nog det som gjorde att vi kom upp över huvud taget. När vi kom fram till växthuset kunde vi bara konstatera att våra klubbkamrater hade gjort ett otroligt arbete.
I första växthuset hade vi ett litet kafé där vi sålde kaffe, godis och hembakat. En släkting till en av våra medlemmar sålde fina handgjorda fågelholkar. Vi hade en stor voljär där vi visade upp olika fasaner och olika rasduvor. I nästa rum, det mittersta, hade vi bara burar. Vi visade upp papegojor såsom Lessons sparvpapegoja, amasoner, thimne jako och Kongo. Bland parakiter visade vi upp katarinaparakit, bergsparakit, hooded parakit, elegansparakit, sångparakit, bourksparakit mm. Bland raknäbbar visade vi upp blåhuvad och rödhuvad papegojamadin, ringastrild, måsfink, sebrafink, blekhuvad nunna, Goulds amadin, napoleonvävare mm. På en av burarna satte vi sittpinnar där våra egna papegojor kunde sitta.
I det inre rummet hade vi tre stora voljärer, en med undulater och nymfkakaduor, en med rosellor och Port Lincon parakiter och en voljär med olika duvor såsom diamantduva, tamburinduva, dvärgduva, pygmeduva, kapduva, pärlhalsduva, grönvingad duva och gulnäbbad sparvduva. Vi hade även burar med olika kanarier och dvärgpapegojor. Vår ordförande, som också är intresserad av insekter, visade upp fläckig kackerlacka och Burma tusenfotingar. Han hade även med sig olika foderinsekter som fåglar äter, t ex fältsyrsor och zoophobas. Själv tycker jag att dessa djur är lite läskiga, men många av barnen gillade framförallt tusenfotingarna.
En av våra medlemmar, som arbetar på ett naturbruksgymnasium, tog med sig degu, zebramus och taggmus från skolan. Hon hade även med sig en gulbrämad dossköldpadda, så det var även lite udda djur på utställningen. Alla burar och voljärer var inredda med naturgrenar och ris med löv kvar, det var väldigt vackert då löven skiftade i höstens färger, från grönt via gult till rött. Vi hade fått hjälp av SF:s redaktör med att få vår egen kontaktinformation på de skötselråd som SF tillhandahåller. Dessa satte vi upp vid respektive fågelart och delade även ut till besökare som var intresserade. Runt burarna på borden låg det ris med olika löv och även hela rönnbärsklasar vilket våra papegojor uppskattade. Lite här och var stod det blomkrukor med krysantemum som handelsträdgården sponsrat oss med. Det hade även ställt ut lite större växter runt om i lokalerna.
Vädret var strålande vackert med en sol som lös från en klarblå himmel, det var tur att det fanns vädringsfönster i växthusen och att dessa var försedda med nät. Vid flytten från transportburar till utställningsburar hade två av vår ordförandes silvernäbbar smitit och flög nu runt i det inre av rummen. Tyvärr lyckades vi bara fånga in den ena på söndagskvällen, den andra måste ha smitit ut. Runt om i växthusen hängde det kraftig växtbelysning, när vi tände belysningen över voljären med undulater kom deras vackra färger fram, de blev som små juveler i voljären. Nu var det strålande sol båda dagarna så egentligen behövdes inte belysningen, nu fungerade de bara som en extra ljuskälla som framhävde fåglarnas färger bättre. Vi behövde heller ingen värme på natten då det var varmt ute.
Självklart var vi lite oroliga att lämna fåglarna i växthusen över natten med tanke på stöldrisken. Som tur är hade en medlems mamma en husvagn som vi fick låna som några sov över i. De tittade till fåglarna och på morgonen såg de till att förse alla med färsk mat och färskt vatten. Redan klockan 10 när vi öppnade på lördag kom de första besökarna. Då jag hade en av mina papegojor på axeln var det många som kom fram och pratade. Då jag är tamfågelmänniska hänvisade jag ofta vidare till min andra klubbkamrater som kan mer om andra fåglar. De medlemmar som var med på utställningen hade alla olika kunskaper så vi täckte de flesta områden, papegojor, parakiter, duvor, raknäbbar mm. Det var kul att se att många besökare var på utställningen väldigt länge. När man trodde att nu har de nog gått som kom de fram igen och ställde någon fråga som de funderat på under tiden de gått runt och tittat. Vi hade även tur att en reporter från den lokala tidningen, Uppsala Nya Tidning besökte oss på lördagen, i söndagsnumret fanns det en liten notis med bild med om vår utställning.
Personligen tycker jag att det roligaste med att stå på en utställning är att prata med alla besökare, att få svara på frågor och att få dela med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper. Det också kul att få göra reklam för hobbyn och att få visa upp den stora variation av fåglar som finns. Att genomföra en utställning och att arbeta för ett gemensamt mål gör också att vi medlemmar kommer varandra närmare. Ofta finns det lite tid över för att prata vilket det kanske inte alltid gör på de ordinarie månadsmötena, då åtminstone vi har svårt att få tiden att räcka till för både föreläsningen och fikapaus. På söndagseftermiddagen var vi och fåglarna mycket trötta, men vi kunde konstatera att vår utställning blev en succé. Vi hade cirka 300 besökare varav de mest långväga, som vi vet om, kom från Dalarna och Norrköping. Jag hoppas verkligen att vi kan göra om detta och vill verkligen rekommendera andra klubbar att hålla en utställning. Det är mycket arbete, med det är kul och det är värt det.
|
