Att köpa en fågel som är ringmärkt med en sluten ring (sömlöst försluten benring) är en garanti för att den är född i fångenskap. En sluten ring träs på fågelns ben då den är mycket liten, lite mer än en vecka. Fågelns fot växer fort och ofta har man bara en eller någon dag att sätta dit ringen. För tidigt och den ramlar av igen, för sent och den går inte att få dit. När fågelns fot växt går det inte att ta bort ringen från benet om man inte sågar eller klipper upp ringen. Än viktigare är det omvända, det går inte att sätta dit en sluten ring på en vuxen fågel och därmed är en sluten ring ett bra bevis på fågelns identitet. En öppen ring eller en nitad ring går att sätta dit på en vuxen fågel och är därmed värdelös för CITES.

Morran har precis fått på sig ringen.

På ringen finns det olika inskriptioner som är fågeln unika identitet och som är mycket viktig. Är fågeln upptagen på CITES lista 1 och EU:s bilaga A är det en förutsättning att fågeln är ring- eller chipmärkt så att fågeln kan identifieras när man ansöker för ett så kallat CITES-intyg. Även om arten idag inte är upptagen som CITES lista 1, finns chansen att arten kommer upp på listan i framtiden. Under 2003 och 2005 tillkom 15 arter bland de stora papegojorna. Därför bör man ha alla papper i ordning för fåglar som idag inte är upptagna. Läs mer under CITES.

Ringen ska sitta på benet mellan foten och den första leden. Ringen ska kunna snurra fritt och inte skava eller ge fågeln andra besvär. Åker ringen upp ovanför leden är den för stor. Sitter ringen för trångt ska du vända dig till en fågelveterinär för att ta bort den. De har specialutrustning för att ta bort ringar. Om du tar bort ringen hos en veterinär, ska du samtidigt be dem chipmärka fågeln och skriva ett intyg där fågelns gamla ringnummer knyts samman med chipets nummer och därmed bibehålls fågelns identitet. Försök aldrig ta bort ringen själv då du kan skada fågeln allvarligt.

Uppfödare som är med i en fågelförening ansluten till Riksförbundet Svensk Fågelhobby, SF, kan köpa ringar via dem. Det finns olika ringar för olika fåglar. På papegojor sätter man oftast en ring av aluminium eller rostfritt stål, en del uppfödare chipmärker fåglar då de inte vågar ta ut fågeln ur holken när den är ung utan märker den när den är någon månad gammal. På mindre fåglar (raknäbbar) sätter man ofta plastringar i olika färger. Dessa ringar används framför allt för att kunna skilja på olika individer på långt håll.

På de slutna ringar som köps via SF och som är för papegojor står det storleken på ringen (10 – 24), S för Sverige och sedan ett löpnummer som är unikt. Det kan till exempel vara 14 S 8753. SF registrerar vilken uppfödare som får ringen, men inte vilken fågel den sätts på eller vem som senare köper fågeln. Det finns med andra ord dåliga möjligheter att spåra fågeln med hjälp av ringnumret då det inte finns något centralt register. Till fåglar som märkts med dessa ringar ska det medfölja ett uppfödningsbevis. Mer information finns att läsa i artikeln om uppfödningsbevis.

Vissa föreningar köper även in egna ringar till sina medlemmar och på dessa brukar det stå ett löpnummer som är unikt, en bokstavsförkortning på två till fyra bokstäver för föreningen som uppfödaren är medlem i, uppfödarens medlemsnummer samt årtal utan sekelsiffra. Det kan till exempel se ut 8753 ABCD 1025 08

Tyvärr finns det ingen standard för vad som ska stå på ringen. Ringar som köps via SF eller en förening tillhörande SF går delvis att spåra, det vill säga vilken uppfödare som köpt ringen och vilket år den är köpt, men inte vem som senare äger fågeln.

Det finns även öppna ringar och de är ofta av aluminium eller plast. Att ringen är öppen betyder att den har satts dit på fågeln då den är så vuxen att en sluten ring inte gick att få på. En öppen ring ska gå sönder då man försöker ta bort den, men det finns undantag. Vår mjölnare Manne har en öppen ring som ser ut att hålla om den tas bort. Öppna ringar sätts till exempel på fåglar som är importerade och kallas då importringar. Dessa ringars inskriptioner kan tydas av Jordbruksverket. De kan säga vilket år fågeln kom till Sverige och vem som importerat fågeln. De vet inte hur gammal fågeln är eller vem som fött upp den. Importringar är idag inte lika vanligt då gränserna inom EU är öppna, däremot kan äldre fåglar som importerats tidigare få en identitet.

Även importerade fåglar brukar vara ringmärkta med fasta ringar. Morran har en fast ring av rostfritt stål där texten är lasergraverad. På hennes ring finns uppgifter om uppfödarens identitet (siffror), årtal då hon är född, ringstorlek (innermåttet till skillnad från Sverige som anger yttermåttet), vilken förening uppfödaren tillhör, vilket land ringen kommer i från, samt ett unikt löpnummer. Tyvärr kan det vara svårt att spåra en utländsk ring då alla länder inte skriver landsbokstav på ringen, det är svårt att få reda på vem i landet som innehar registret och det finns inte någon som helst standard över vad som ska stå på en ring.

Tyvärr händer det att uppfödaren inte kan sätta en sluten ring på fågelungens ben. Det kan till exempel bero på att honan är så aggressiv att han eller hon inte kommer åt ungen. Tyvärr händer det även att fågelföräldrarna ser en nyligen påsatt ring på sin unge som något farligt och försöker ta bort den, vilket kan leda till att de biter av benet på fågelungen. Ett sätt att ge fågelungen en unik identitet är då att chipmärka istället. Ett chip är en liten glasampull som är cirka 13x2mm stor och som under narkos placeras i fågelns bröstmuskel. När man sedan riktar en speciell elektronisk läsare mot chipet ser man på en display ett nummer som är unikt för just det chippet. Tyvärr finns inget centralt register där man kan spåra till exempel när chipet har satts dit, vilket uppfödare som fågeln är född hos eller vem som senare äger fågeln. De enda som eventuellt har noterat numret är fågelns ägare och uppfödaren, men vilka är de?

Chipen är tillverkade enligt ISO standard 11784 som de flesta chip i Europa och är cirka 13x2mm stort.

Avläsning av chipet sker med en skanner som inducerar ett svagt elektriskt fält som aktiverar chipet som svarar med sin unika kod.

Chipet längst till höger i bild placeras i bröstmuskeln med denna injektor som liknar en spruta.

Här kontrolleras chipet efter att det placerats i fågelns bröstmuskel. Koden är femton siffror långt och börjar med 752 om det är svenskt.

Då det gäller att få CITES-intyg för en fågel som endast är chipmärkt går det bra då man på SJV:s hemsida kan läsa ”Fåglar som är födda och uppvuxna i fångenskap och andra fåglar som fötts i en kontrollerad miljö ska märkas med hjälp av en individuellt märkt, sömlöst försluten benring. Om det inte går på grund av artens fysiska eller beteendemässiga egenskaper är det tillåtet att märka djuren med hjälp av en individuellt numrerad mikrochiptransponder som överensstämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).”

Mer om CITES kan man läsa på Jordbruksverkets hemsida, http://www.sjv.se under djur och veterinär och CITES.

Slutligen, det finns ett frivilligt ringregister dit du kan anmäla din fågel. Läs mer på http://www.tamfagel.se.